Euripides förstår kvinnor

 

fullständigt lyckligt är det äktenskap/ där kvinnan ej gör uppror mot sin man

Vem säger så och när? Citatet är från 400-talet f. Kr. ur dramat Medea och förmodligen är det som sägs ironi och inte allvarligt menat eftersom dramat visar att Medea gjort just det men resultatet blir att hon ändå förlorar sin man. Den som skrivit raderna är dramaförfattaren Euripides. Euripides tog  med förkärlek upp kvinnors passioner och lidande i sin dramatik.

I samma drama låter han Medea säga:

Vi köpa med vår hemgift som betalning/ en make- en tyrann med envåldsmakt/ över vår kropp, vad ännu värre är./ Vågspelet gäller: har en man av heder/ och ej en usling fallit på vår lott?/ Skilsmässa gagnar ej en kvinnas rykte/ hon har ej rätt att gå ifrån sin man….

Det Medea säger speglar väl det historiker beskriver om högättade kvinnors ställning i antikens Athen. Det var männens värld. De unga kvinnorna giftes bort tidigt med lite äldre män och de  hade mycket  liten rörelsefrihet. Det var kvinnornas uppgift att tillgodose mannens behov.

Medea klagar vidare:

Trivs mannen ej i hemmet, går han ut/ och glömmer själens ledsamheter/ hos någon ungdomsvän och god kamrat./Men vi ha ingen annan  än den ende./ Det sägs att kvinnans liv är utan fara/ hon sitter hemma, mannen går i krig. / Falskt! Hellre vill jag stå i tre bataljer/ bak skölden än blott en gång föda barn.

Även om orden läggs i en kvinnas mun så är det en  man som skriver. En man som varken har blivit bortgift utan egen vilja eller fött några barn. Men han skriver som om han kunde sätta sig in i en kvinnas situation.

Beträffande Medea är hennes bakgrund att  hon har offrat allt för sin älskade make Jason. Han har henne att tacka för att han kunde hämta det gyllene skinnet, en otrolig bragd. Hon i sin tur har svikit sin familj  för Jasons skull, men när dramat börjar får vi veta att Jason tänker överge  henne. Paret är invandrare i staden Korinth och Jason vill  stiga i graderna genom att gifta sig med kungen av Korints unga dotter och lämna Medea och deras små söner. Kungen av Korint tänker utvisa mor och barn för att säkra sin dotters lycka. Brudens far fruktar Medea.

Euripides fångar en situation med en ung kvinna som lockar mer  en äldre, visar upp en man som överger sin familj för något som kan ge honom mer, både en lockande ung kvinna och högre ställning i samhället.

I dramat Medea kan man hitta flera teman som känns aktuella: invandrarfrågan, synen kvinnans respektive mannens åldrande, svek inte bara mot kvinnan utan också mot barnen i det gamla förhållandet när ett nytt inleds. Euripides känns modern. Vi känner igen de problem han gestaltar.

Dramats slut är tungt och kräver ett särskilt kapitel.

 

Litteraturens klassiker: Grekisk litteratur. Dramatik

Redigerad av Lennart Breitholtz

AWE/GEBERS 1988

Annonser

Om språkspanaren

Språkintresserad lärare och skribent
Det här inlägget postades i Grekiskt drama, Jason och Medea och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s