8 Odysséen – Kalypso

På sin hemfärd från Troja hade Odysseus mist alla skepp och alla sina kamrater. Själv hade han spolats i land på Kalypsos ö. Nymfen Kalypso var dotter till en titan och odödlig. De grekiska gudarna förälskade sig ibland i människor. Så gjorde också  Kalypso, då hon förälskade sig Odysseus. I sju år höll hon honom kvar på ön, men hans hemlängtan blev bara starkare. Ofta satt han på stranden och tittade ut över havet och tårarna rann.

Gudinnan Atena övertygade de andra gudarna på Olympen att de borde hjälpa Odysseus. Hon passade på när havsguden Poseidon inte var där, för han var Odysseus värste motståndare. Det var han som rådde för att Odysseus irrat runt på Medelhavet utan att kunna ta sig hem.

Zeus lät sig övertygas av Atena och skickade ut budbäraren Hermes för att meddela Kalypso att nu var det dags att låta Odysseus fara hem till Itaka. Han kunde få bygga sig en flotte, eftersom han inte hade något skepp. Kalypso hade inte något att sätta emot när den mäktiga  Zeus talade.

Odysseus byggde sig en flotte och seglade ut på de öppna havet. Seglatsen avlöpte väl tills Poseidon fick syn på honom. Han hade inte glömt att Odysseus hade stuckit ut hans son Cyklopens enda öga. Poseidon lät vindarna blåsa upp till en väldig storm.

Flotten slogs sönder och Odysseus hamnade i vattnet. En gudinna ömkade sig över honom och gav honom en skyddande slöja att svepa om sig. Den var han tvungen att slänga tillbaka i havet när han nådde land. Den var bara skydd i havet.

Två dagar och två nätter spolades Odysseus fram och tillbaka i de våldsamma vågorna. Han vräktes fram och tillbaka som en sjöplyp som försöker få fäste på klipporna och hans händer revs såriga när han försökte få tag i de taggiga klipporna . Den tredje dagen fick han syn på en flodmynning som låg skyddad och han lyckades ta sig dit och kände till sist fast mark under fötterna.

Armar och ben bar honom knappt när han kravlade upp. Med uppbådande av sina sista krafter lyckades han skyla sig med lite löv som skydd mot nattkylan innan han föll i en dvalliknande sömn.

Källa: Homeros Odysséen. Från grekiskan av Erland Lagerlöf.  Bearbetning av Gerhard Bendz. Företal av Harry Martinsson

Wahlström och Widstrand 1995

Annonser

Om språkspanaren

Språkintresserad lärare och skribent
Det här inlägget postades i Odysséen och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s